Portfolio

Kärnan i portfolio för eleven, enligt Roger Ellmin fil.dr. leg.psykolog, är att samla, välja ut, reflektera, analysera, anknyta, presentera, publicera och visa sina arbeten och anknyta kan vi göra genom Lpfö 98 reviderad 2010 där det står att varje barn ska ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Så det är inte bara faktakunskaper som eleven ska lära sig utan även hur eleven förvärvar sina kunskaper. Barn ställer ständigt frågor och hypoteser (Taguchi 2007) dvs. ett metakognitivt tänkande, att eleven lär sig lärandet kring sitt eget tänkande. Portfolion är en lärstrategi och en reflektion kring sitt eget lärande och som tar fasta på det positiva, vad eleven kan och vad som kan förbättras, annars är det ingen portfolio. I utvecklingssamtal används portfolion till vad eleven lärt sig, vad man vill lära sig och se sina styrkor. Att eleven jämför sig själv med sig själv, att se skillnaden och utvecklingen. Läraren kan se var stödet ligger och föräldern kan se utvecklingen. Så både barn och personal får möjlighet att vidga sin egen lärandepotential (Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan 2012). Navet och den röda tråden är att eleven är aktiv i sin lärprocess. Att eleven kan synliggöra och tydliggöra sitt lärande genom foton, teckningar, film etc. I förskolans läroplan finns inga individuella kunskapskrav som anger vad ett barn ska uppnå vid en viss tidpunkt eller ålder utan målet för lärande är istället en ökad medvetenhet kring sitt eget lärande (Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet 2012).

I dokumentet "Vad, hur och varför" visade jag en bild av två barn som tillsammans byggde ett hem till djuren. Mitt syfte var att jag ville se deras mognad i samarbete. Båda barnen är 4 år. De hade fått i uppgift av "Byggare Bob" att tillsammans bygga ett hem åt djuren. De blev väldigt glada över uppgiften och satte genast igång att bygga. Och vilket samarbete sedan. De var otroligt duktiga och väldigt stolta över sitt verk. Efter en tid visade jag bilden för pojken och frågade om han kunde berätta vad han gjorde på bilden. Han berättade då att de tillsammans hade byggt ett hem till djuren och att det var roligt. Jag trodde inte han skulle komma ihåg så i detalj vad han gjort och hade jag inte frågat hade jag aldrig fått veta. Han såg sin egen lärprocess och jag fick verkligen se min. När jag frågade flickan visste hon inte vad hon gjort utan jag fick fråga väldigt mycket för att jag skulle få något svar. Nu visar det sig också att flickan är väldigt blyg av sig så jag fick aldrig vetskap om vad hon kom ihåg. Men hon tyckte i alla fall att det var roligt att göra uppgiften. Jag uppmuntrade bägge barnen och sa att de varit duktiga med uppgiften som de gjorde tillsammans. Och barnen blev glada.

Referenslitteratur

Hillevi Lenz Taguchi (2007) Varför pedagogisk dokumentation. Riga: Livonia

Skolverket (2010) Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm: Edita

Skolverket (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Stockholm: Elanders

Skolverket (2012) Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet. Stockholm: Edita

Föreläsning

4 st. föreläsningarav Roger Ellmin fil.dr. Leg.psykolog.