Processdokument "Hur är mitt lärande från förr och nu"

Hansson, Karlsson, Nordström (2006) menar att en bild kan betraktas och tolkas på olika sätt. Just detta tycker jag är så intressant eftersom betraktaren är subjektiv, så klart. Inga svar är alltså fel. 

Lpfö 98 står bl.a att barnen ska utvecklas till att ställa frågor, argumentera, undersöka och reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. Verkligen intressant och utvecklande. Men vad innebär det att reflektera? "Reflektion skiljer sig från vanligt "tänkande" eller "grubblande" genom att den är påtagligt målinriktad, att den genomförs med någon form av systematik och stuktur där syftet är att distansera sig från gamla tankemönster och utveckla nya samt söka lösningar på frågeställningar." (Emsheimer, Hansson, Koppfeldt 2012, s.5). I mitt tidigare inlägg skrev jag om barnobservationer som jag gjorde på 70- och 80- talet och där syftet inte var genomtänkt. Jag bara studerade och antecknade vad barnen gjorde och där efterarbetet knappast kunde kallas för reflektion.  

I undersökningen där två barn tillsammans skulle bygga ett hem till djuren fick jag se både barnens och min lärprocess vilket var väldigt givande. Hillevi Lenz Taguchi skriver "att den kunskap som vuxna kan få om och av barn är lika viktig som den kunskap som vuxna kan ge barnen" (Taguchi 2007, s.7). Detta har jag erfarit många gånger. Men det var faktiskt först efter jag gått Lärarlyftets kurs i "det språkande och matematiska barnet" år 2010 som jag verkligen fick se med andra glasögon och det var nyttigt för mig. Mitt arbete som förskollärare fick ett lyft och det blev för mig mycket roligare att arbeta med barn. Jag har också varit borta från förskolans värld då jag arbetade med egen verksamhet och när jag efter 11 år kom tillbaka till förskolan med en läroplan öppnades en ny värld för mig. Det var mycket positivt.

Men vad är det då som det ska dokumenters och reflekteras kring? I "uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan" står att läsa att det viktigaste momentet i ett dokumentationsarbete är att låta barnen vara delaktiga och att föra en dialog om vad som skett. Även de minsta barnen reagerar på en bild. Att ex. ta kort på vad man tillsammans med barnen har undersökt är ett bra och smidigt sätt för barnen att se och förstå sin egen utveckling och lärprocess. Förr om åren tog jag kort på barnen utan att tänka på vad syftet egentligen var och texten jag skrev bredvid bilden kanske inte alltid stämde överens med  vad barnet tyckte. Något jag inte alls tänkte på då.

Efter att jag läst boken Ljudbild eller synvilla var det intressant att göra radioprogrammet. Jag och barnen undersökte vad som sjunker och vad som flyter och när de senare fick höra sig själva blev de överförtjusta. De tyckte verkligen om att höra sig själva. Vad som sjönk resp. flöt var inte så spännande då. I skolverkets allmänna råd dvs. Systematiskt kvalitetsarbete beskrivs vikten av att vi pedagoger diskuterar och analyserar hur lärmiljöer eller lärprocesser påverkar måluppfyllelsen. Att vi gemensamt reflekterar över och analyserar vad som fungerar och hur vi ska gå vidare i arbetet.

Avslutningsvis vill jag säga att jag fått ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete och det är till det positiva.

Litteraturlista

Obligatorisk litteratur

Dykhoff, K. (2002). Ljudbild eller synvilla?: en bok om filmljud och ljuddesign. 

Malmö: Liber ekonomi

Ellmin, B., & Ellmin, R. (2003). Att arbeta med portfolio: teori, förhållningssätt och praktik. 

Stockholm: Gothia

Emsheimer, P., Hansson, H., & Koppfeldt, T. (2005). Den svårfångade reflektionen. 

Lund: Studentlitteratur

Hansson, H., Karlsson, S-G., & Nordström, G.Z. (2006). Seendets språk: exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Lund: Studentlitteratur

Lenz Taguchi, H. Varför pedagogisk dokumentation?: om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: HLS

Referenslitteratur

Lpfö 98. (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. Stockholm: Edita

Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet (2012). Stockholm: Edita

Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: Pedagogisk dokumentation (2012). 

Stockholm: Fritzes

Portfolio

Kärnan i portfolio för eleven, enligt Roger Ellmin fil.dr. leg.psykolog, är att samla, välja ut, reflektera, analysera, anknyta, presentera, publicera och visa sina arbeten och anknyta kan vi göra genom Lpfö 98 reviderad 2010 där det står att varje barn ska ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Så det är inte bara faktakunskaper som eleven ska lära sig utan även hur eleven förvärvar sina kunskaper. Barn ställer ständigt frågor och hypoteser (Taguchi 2007) dvs. ett metakognitivt tänkande, att eleven lär sig lärandet kring sitt eget tänkande. Portfolion är en lärstrategi och en reflektion kring sitt eget lärande och som tar fasta på det positiva, vad eleven kan och vad som kan förbättras, annars är det ingen portfolio. I utvecklingssamtal används portfolion till vad eleven lärt sig, vad man vill lära sig och se sina styrkor. Att eleven jämför sig själv med sig själv, att se skillnaden och utvecklingen. Läraren kan se var stödet ligger och föräldern kan se utvecklingen. Så både barn och personal får möjlighet att vidga sin egen lärandepotential (Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan 2012). Navet och den röda tråden är att eleven är aktiv i sin lärprocess. Att eleven kan synliggöra och tydliggöra sitt lärande genom foton, teckningar, film etc. I förskolans läroplan finns inga individuella kunskapskrav som anger vad ett barn ska uppnå vid en viss tidpunkt eller ålder utan målet för lärande är istället en ökad medvetenhet kring sitt eget lärande (Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet 2012).

I dokumentet "Vad, hur och varför" visade jag en bild av två barn som tillsammans byggde ett hem till djuren. Mitt syfte var att jag ville se deras mognad i samarbete. Båda barnen är 4 år. De hade fått i uppgift av "Byggare Bob" att tillsammans bygga ett hem åt djuren. De blev väldigt glada över uppgiften och satte genast igång att bygga. Och vilket samarbete sedan. De var otroligt duktiga och väldigt stolta över sitt verk. Efter en tid visade jag bilden för pojken och frågade om han kunde berätta vad han gjorde på bilden. Han berättade då att de tillsammans hade byggt ett hem till djuren och att det var roligt. Jag trodde inte han skulle komma ihåg så i detalj vad han gjort och hade jag inte frågat hade jag aldrig fått veta. Han såg sin egen lärprocess och jag fick verkligen se min. När jag frågade flickan visste hon inte vad hon gjort utan jag fick fråga väldigt mycket för att jag skulle få något svar. Nu visar det sig också att flickan är väldigt blyg av sig så jag fick aldrig vetskap om vad hon kom ihåg. Men hon tyckte i alla fall att det var roligt att göra uppgiften. Jag uppmuntrade bägge barnen och sa att de varit duktiga med uppgiften som de gjorde tillsammans. Och barnen blev glada.

Referenslitteratur

Hillevi Lenz Taguchi (2007) Varför pedagogisk dokumentation. Riga: Livonia

Skolverket (2010) Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm: Edita

Skolverket (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Stockholm: Elanders

Skolverket (2012) Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet. Stockholm: Edita

Föreläsning

4 st. föreläsningarav Roger Ellmin fil.dr. Leg.psykolog.

Mirjas radioprogram

Vad, hur och varför

Pedagogisk dokumentation - Vad, hur och varför?

"Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull." ( Lpfö s.14)

Detta är ett nytt inlägg i den reviderade läroplanen. Vidare står förskollärarens riktlinjer angivna på s.14-15. Förut gjordes många observationer och dokumentationer på barnen och som slutade i en utvärdering men efter egen beprövad erfarenhet följdes det inte vidare, som det nu står i läroplanen att det ingår i vårt uppdrag.

Taguchi menar att pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation där pedagogen kan läsa upp för barnen vad de sagt gången innan för att fortsätta tankarna till nya tankar och att barnen också kan förmedla sitt tänk genom målningar, teckningar, filmer etc. Och som pedagog kan jag säga "så här gjorde du, hur tänkte du?". Dokumentation syftar till att påvisa vad barn kan och vad de har för erfarenheter - deras referensramar - och hur de tänker. Ja, hela verksamheten visas genom dokumentation. Genom dokumentationen går även jag som pedagog in i ett lärande där jag kan ställa mig frågan "var står jag nu?". Det som jag tycker är så spännande är att "vi måste se den vuxne som den som tar ansvar för ett förändringsarbete där barnet, precis som vi själva ses som ett aktivt omskapande subjekt". "Det finns alltså inget slutmål för förändringsarbetet". (Varför pedagogisk dokumentation s.12). Härligt! Taguchi menar även att den vuxne alltid utgår från dokumentationen av barnens arbete och tankar för att föra temat framåt och då ges barnet makt över sitt eget lärande. (s.53). Barnen får då syn på sina egna tankar och lärprocesser. Jag tror att jag i mitt arbete använder mig av ett konstruktionistiskt tänkande dvs "ingenting kommer att vara konstant, utan allt förändras hela tiden". (s.9)

Nästa steg i kommunikationen är att jag tillsammans med andra pedagoger samtalar om aktiviteten. Här kan jag synliggöra mina egna tankar och erfarenheter kring barnen dvs min egen lärprocess.

I Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet står att "Personalens möjlighet och förmåga till reflektion och dokumentation måste ses som en del av den professionella yrkesutövningen". (s.21).

Att reflektera med andra pedagoger har vi på min förskola haft svårt att få tiden att räcka till. Ibland tycker jag att det är svårt att komma vidare, jag stannar till och vet inte riktigt hur jag ska fortsätta men får jag ett 'bollplank' är det lättare att få nya tankar. Det var skönt att läsa i (Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan) om pedagogisk dokumentation att "det behöver skapas ett klimat där även "misslyckanden" och "misstag" kan användas som verktyg för att komma vidare i det pedagogiska arbetet".(s.65). Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet tar upp frågor som:

- Vilka planeringar, uppföljningar och beslut behöver finnas dokumenterade och på vilket sätt?

- Hur omfattande behöver dokumentationen vara för att den ska vara tillräcklig som underlag för 

  analys?

- Vem ansvarar för att det görs olika typer av dokumentationen?

- När och hur ska enheten dokumentera olika analyser och bedömningar av måluppfyllelsen som görs 

  under året? (s.23)

Jag tycker det är viktigt att urskilja dokumentationen så man inte dokumentera allt för här ligger starten till uppföljningen. Att i ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete ställa sig frågan "Var är vi?", "Vart ska vi?", "Hur gör vi?". (s.25).

Efter att jag läst "Seendets språk" blev jag inspirerad att låta min barngrupp reflektera över en bild av Lilla Anna och Långa farbrorn som befinner sig på en brygga. I boken beskrivs bl.a hur en bild kan beskrivas och tolkas utifrån betraktaren som är helt subjektiv. Vad ger bilden för betraktaren för uttryck, estetik, koder och tecken? Jag ville undersöka vad barnen såg för "inre kontext" (s.38) och jag ville lyssna in och iaktta det som pågick bland barnen och synliggöra det genom att min kollega dokumenterade både med penna och film. "Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera". (Läroplan för förskolan).

Jag och min kollega Helena ville att barnen skulle få ett intryck av vatten för vi ville starta ett projekt om vatten. Inget barn i Helenas barngrupp nämnde vatten mot för i min grupp var vatten det första ord som nämndes. Märkligt! Vad har barnen för erfarenheter av vatten? Vår förförståelse var att barnen genast skulle svara VATTEN!

"Den vuxne är den som ger barnen förutsättningar för ett medkonstruerande genom att planera och organisera situationen, ta fram material, fråga och stödja proccessen på olika sätt." (Varför pedagogisk dokumentation s.55)

Så vid nästa tillfälle fortsatte vi prata med barnen om vatten, vilka deras erfarenheter var. Vad kunde man göra med vatten, hade någon varit på en brygga, vad gjorde Långa farbrorn etc. för att tillfället därpå göra olika vattenexperiment.

Varför blir inte papperet blött? Konstigt! Barns lärande tar nya vägar i ett rhizomatiskt tänkande.

"Lärande som retas och i viss mån provoceras tar fart och ger sig ofta i väg hit och dit i oväntade rhizomatiska banor". (Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan s.68)

Jag har också dokumenterat hur två barn samarbetar för att lösa en uppgift.

Bygga ett slott tillsammans. Hur tänkte ni nu?

Bygga ett hem till djuren tillsammans. Vilket samarbete!

Så här blev det och barnen var väldigt nöjda över resultatet.

Bygga en bro där en krokodil bor under bron.

En trädgård fick den också. "Så, nu blev det bra" sa barnen.

Jag planerar att placera ut spaltdokumentationer fastsatta på väggarna så man snabbt kan dokumentera en aktivitet vad barnen säger och gör. Vidare ska jag och barnen titta på bilderna och de kommer kanske på andra lösningar till sina byggen eller kanske helt andra spår. Det ska bli spännande!

Källförteckning

Hansson, Karlsson, Nordström (2006) Seendets språk. Lund: Studentlitteratur

Hillevi Lenz Taguchi (2007) Varför pedagogisk dokumentation. Riga: Livonia

Skolverket (2010) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Stockholm: Edita

Skolverket (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Stockholm: Elanders

Skolverket (2012) Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet. Stockholm: Edita

Om mig

Varför pedagogisk dokumentation?

Litt: Varför pedagogisk dokumentation
Förf: Hillevi Lenz Taguchi

Uppgift - Vad, hur och varför pedagogisk dokumentation?

Barnsyn och förhållningssätt förändras med tiden och vi ser att barn har en enorm kapacitet, kreativitet och kompetens. Genom att vara "medkonstruktör" (s.55) och "gå steget före" (s.13) kan jag i den pedagogiska dokumentationen följa min egen samt barnets läroprocess och genom egna processer i interaktion med barn och vuxna kan det egna tänkandet utvecklas. Men vad är det jag vill se i barnens aktivitet? Då behöver jag göra ett urval i observation och dokumentation för man kan inte observera allt och vad vill jag följa upp ur mitt uppdrag som fsk? I Lpfö 98 står " att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras" (s.14) etc. Dokumentationen använder jag till att synliggöra pedagogiska processer. När barnen och pedagogen får syn på varandras olika lösningar på en fråga eller problem kan det ge upphov till nya frågor och undersökningar. Det är då dokumentationen kan bli en del av lärprocessen. Även min nyfikenhet som pedagog ger barnen energi. Jag försöker lyssna in, inte ha så bråttom, hur barnen intresserar sig för området. Vad vet de redan? Hur förstod de uppgiften? Vad verkar de vilja undersöka? Och att man går tillbaka och återlyssnar. Det ger möjlighet till reflektion och eftertanke. Visst är det spännande!?

min nuvarande förståelse för pedagogisk dokumentation

För att göra en pedagogisk dokumentation kan jag göra på olika sätt. Ett sätt är att först göra en observation på vad det är jag vill titta på. Vad är det jag vill förmedla till barnen och vad är det jag vill se i deras lärprocesser. Och vad är deras erfarenheter och min förförståelse. Att tillsammans med barnen göra en reflektion på vad man gjort och förstått. Att jag fortsätter reflektionen tillsammans med mina kollegor.